De flesta människor har någon gång hört talas om riskerna med högt blodtryck. Betydligt färre pratar om motsatsen — lågt blodtryck. För många är lågt blodtryck helt ofarligt och något man knappt märker av. För andra kan det däremot påverka vardagen tydligt genom yrsel, trötthet och återkommande svimningskänslor.
Till skillnad från högt blodtryck, som ofta utvecklas utan symptom, märks lågt blodtryck vanligtvis just genom att kroppen reagerar direkt när blodflödet inte riktigt räcker till.
Samtidigt är lågt blodtryck ett område som ofta missförstås. Vissa människor har naturligt låga blodtrycksvärden utan att det innebär någon sjukdom alls, medan andra kan få symptom som signalerar att kroppen behöver undersökas närmare.
Vad är blodtryck egentligen?
Blodtrycket är det tryck som uppstår när hjärtat pumpar runt blodet genom kroppens blodkärl.
När blodtrycket mäts anges två värden:
120/80 mmHg
Det övre värdet visar trycket när hjärtat pumpar ut blod, medan det undre visar trycket när hjärtat vilar mellan slagen.
Blodtrycket förändras naturligt under dagen beroende på fysisk aktivitet, stress, kroppsläge, vätskebalans och återhämtning. Det är därför helt normalt att blodtrycket varierar från stund till stund.
När räknas blodtrycket som lågt?
Det finns ingen exakt universell gräns för lågt blodtryck på samma sätt som för högt blodtryck. Generellt brukar man tala om lågt blodtryck när värdena ligger omkring:
90/60 mmHg
Men i praktiken är det viktigaste inte själva siffran utan hur personen faktiskt mår.
En del människor kan leva hela livet med låga blodtrycksvärden utan att uppleva några problem alls. För andra kan blodtrycket vara tillräckligt lågt för att orsaka tydliga symptom som påverkar vardagen.
När kroppen inte riktigt hinner med
När blodtrycket blir för lågt kan kroppen få svårare att försörja hjärnan och andra organ med tillräckligt blodflöde, särskilt vid snabba rörelser eller förändringar i kroppsläge.
Det är därför många med lågt blodtryck beskriver känslor av yrsel, trötthet eller svimningskänsla. En del upplever att synen mörknar tillfälligt när de reser sig upp för snabbt, medan andra känner sig kalla, svaga eller får hjärtklappning.
För vissa handlar det om korta och relativt milda episoder. För andra kan symptomen bli så tydliga att de påverkar arbete, träning eller vardagliga aktiviteter.
När blodtrycket sjunker vid uppresning
En vanlig form av lågt blodtryck kallas ortostatisk hypotension. Det innebär att blodtrycket sjunker tydligt när man ställer sig upp.
Normalt reagerar kroppen snabbt genom att dra ihop blodkärlen och stabilisera blodflödet till hjärnan. Men ibland fungerar den regleringen långsammare eller mindre effektivt. Då samlas blodet tillfälligt i benen istället för att cirkulera vidare uppåt i kroppen.
Resultatet blir ofta yrsel, ostadighetskänsla eller svartnande synfält under några sekunder. I vissa fall kan personen även svimma.
Detta är relativt vanligt, särskilt hos äldre människor, men förekommer även hos yngre personer — inte minst vid stress, sömnbrist eller vätskebrist.
Varför får man lågt blodtryck?
Orsakerna till lågt blodtryck varierar mycket mellan olika människor. För vissa handlar det helt enkelt om genetiska förutsättningar och hur kroppen naturligt fungerar.
Många unga och smala personer har exempelvis lägre blodtryck utan att det innebär någon sjukdom. Även vältränade människor och idrottare har ofta lägre viloblodtryck eftersom hjärtat arbetar mer effektivt.
I andra fall kan lågt blodtryck påverkas av vätskebrist, hög värme, långvarigt stillastående eller vissa läkemedel. Även graviditet, hormonella förändringar och olika sjukdomstillstånd kan påverka kroppens reglering av blodtrycket.
Stress och utmattning spelar också en större roll än många tror. När kroppen är pressad under lång tid kan regleringen av både puls och blodtryck påverkas.
När är lågt blodtryck ofarligt?
För många människor är lågt blodtryck helt ofarligt och kräver ingen behandling alls.
Om personen mår bra, fungerar normalt i vardagen och inte upplever några symptom betraktas lågt blodtryck vanligtvis inte som ett medicinskt problem.
Tvärtom visar forskning att människor med naturligt lägre blodtryck generellt har lägre risk för vissa hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.
Det betyder att ett lågt blodtryck inte automatiskt är någonting negativt. Kroppar fungerar olika, och vissa människor ligger naturligt på lägre nivåer än genomsnittet.
När bör man söka vård?
Det finns däremot situationer där lågt blodtryck bör undersökas närmare.
Om symptomen blir kraftiga, återkommande eller påverkar vardagen tydligt kan det vara viktigt att ta reda på orsaken. Särskilt om man upplever svimningar, uttalad yrsel, bröstsmärta, andfåddhet eller kraftig trötthet.
I vissa fall kan lågt blodtryck vara kopplat till bakomliggande problem som behöver behandlas, exempelvis hjärtproblem, hormonella sjukdomar eller biverkningar av läkemedel.
Hur behandlas lågt blodtryck?
Behandlingen beror helt på orsaken och hur stora besvären är.
För många människor räcker relativt enkla förändringar långt. Det kan handla om att dricka mer vatten, äta regelbundet och undvika att resa sig för snabbt. Många märker också att kroppen fungerar bättre när sömn, återhämtning och vätskebalans förbättras.
En del får hjälp av stödstrumpor som förbättrar blodcirkulationen, medan andra kan behöva justera mediciner eller behandla bakomliggande sjukdomar.
Fysisk aktivitet spelar också en viktig roll eftersom motion hjälper blodkärlen och cirkulationen att fungera mer effektivt.
Skillnaden mellan högt och lågt blodtryck
En viktig skillnad mellan högt och lågt blodtryck är hur symptomen fungerar.
Högt blodtryck är ofta farligt just eftersom det utvecklas tyst och kan skada kroppen under lång tid utan att märkas.
Lågt blodtryck märks däremot oftare direkt genom kroppens signaler. Yrsel, svimningskänsla och trötthet gör att många snabbt förstår att något inte känns helt normalt.
Samtidigt är lågt blodtryck i de flesta fall betydligt mindre farligt på lång sikt, så länge det inte finns någon allvarlig bakomliggande sjukdom.
Kroppens balanssystem är känsligare än många tror
Blodtrycket styrs av ett avancerat samspel mellan hjärtat, blodkärlen, nervsystemet, hormonerna och kroppens vätskebalans.
Små förändringar i kroppen kan därför påverka hur blodtrycket regleras. Sömnbrist, stress, infektioner, uttorkning eller snabb viktnedgång kan ibland räcka för att kroppen ska reagera tydligt.
Det visar också hur finjusterat kroppens cirkulationssystem egentligen är. Kroppen arbetar ständigt för att hålla blodflödet stabilt och förse hjärnan och organen med syre och näring.
Att leva med lågt blodtryck
För personer som ofta blir yra eller svimfärdiga kan lågt blodtryck påverka vardagen mer än omgivningen kanske förstår.
Många lär sig med tiden att känna igen kroppens signaler och anpassa sig därefter. De kanske reser sig långsammare på morgonen, är extra noga med att dricka vatten eller undviker att stå stilla under längre perioder.
För vissa blir det en mindre detalj i vardagen. För andra krävs större anpassningar för att kroppen ska fungera bra.
