BMI är ett av världens mest använda mått för att bedöma kroppsvikt i relation till längd. Det används inom sjukvård, forskning, hälsoundersökningar och folkhälsoarbete över hela världen. Samtidigt är BMI också ett av de mest missförstådda hälsomåtten.
För vissa människor blir BMI en snabb vägledning kring hälsa och vikt. För andra upplevs det som ett alltför förenklat system som inte tar hänsyn till hur olika kroppar faktiskt ser ut och fungerar.
Sanningen ligger någonstans däremellan.
BMI är inte ett perfekt mått, men det är fortfarande ett viktigt verktyg för att identifiera risknivåer kopplade till undervikt, övervikt och obesitas på befolkningsnivå. För att förstå hur BMI bör användas behöver man därför förstå både dess styrkor och dess begränsningar.
Vad betyder BMI?
BMI står för Body Mass Index och är ett mått som jämför kroppsvikt med kroppslängd.
Formeln ser ut så här:
BMI=la¨ngd (m)2vikt (kg)
Det innebär att man tar sin vikt i kilo och dividerar med längden i meter gånger längden i meter.
En person som väger 70 kilo och är 1,75 meter lång får därför följande BMI:
BMI=1.75270≈22.9
Resultatet används sedan för att placera personen inom olika viktklasser.
BMI-skalan – från undervikt till obesitas
Världshälsoorganisationen World Health Organization använder följande BMI-intervall för vuxna:
| BMI | Klassificering |
|---|---|
| Under 18,5 | Undervikt |
| 18,5–24,9 | Normalvikt |
| 25–29,9 | Övervikt |
| 30–34,9 | Obesitas klass 1 |
| 35–39,9 | Obesitas klass 2 |
| Över 40 | Obesitas klass 3 |
Dessa gränser används globalt för att uppskatta hälsorisker kopplade till vikt.
Vad räknas som undervikt?
Undervikt innebär att kroppen väger mindre än vad som generellt anses hälsosamt i förhållande till längden.
Ett BMI under 18,5 klassas som undervikt hos vuxna.
Undervikt kan bero på många olika faktorer, exempelvis:
- hög ämnesomsättning
- sjukdom
- näringsbrist
- psykisk ohälsa
- ätstörningar
- stress eller hög fysisk belastning
Långvarig undervikt kan påverka kroppen på flera sätt och öka risken för bland annat:
- näringsbrister
- hormonella störningar
- nedsatt immunförsvar
- benskörhet
- muskelförlust
Samtidigt är det viktigt att förstå att människor naturligt har olika kroppstyper. Ett lågt BMI behöver därför inte automatiskt innebära ohälsa om personen i övrigt mår bra och fungerar normalt.
Vad innebär normalvikt?
Intervallet mellan BMI 18,5 och 24,9 räknas som normalvikt.
Det betyder dock inte att alla människor inom detta spann automatiskt är “friska”, eller att alla utanför intervallet är “ohälsosamma”.
BMI säger nämligen ingenting om:
- muskelmassa
- kondition
- blodvärden
- fysisk aktivitet
- kostvanor
- stressnivåer
- fettfördelning
En person kan ha normalvikt enligt BMI men ändå leva med exempelvis högt blodtryck, låg fysisk aktivitet och metabola riskfaktorer.
På samma sätt kan en vältränad person med hög muskelmassa hamna över BMI-gränsen för övervikt trots mycket god hälsa.
Vad räknas som övervikt?
Övervikt definieras som ett BMI mellan 25 och 29,9.
Det är viktigt att förstå att övervikt inte automatiskt betyder sjukdom. Många människor med övervikt lever utan större hälsoproblem.
Samtidigt visar forskning att risken för vissa sjukdomar gradvis ökar när mängden kroppsfett blir högre, särskilt om fettet lagras kring buken.
Övervikt kan öka risken för bland annat:
- typ 2-diabetes
- högt blodtryck
- hjärt-kärlsjukdom
- sömnapné
- ledproblem
- fettlever
Hur stor risken blir påverkas dock av många andra faktorer som genetik, motion, kost och livsstil.
Vad är obesitas?
Obesitas, tidigare ofta kallat fetma, innebär ett BMI över 30.
Idag betraktas obesitas som en komplex kronisk sjukdom snarare än enbart ett resultat av livsstil eller viljestyrka. Modern forskning visar att faktorer som genetik, hormoner, psykologi, sömn, stress och miljö spelar stor roll för kroppsvikt och ämnesomsättning.
Obesitas delas vanligtvis in i tre nivåer:
- klass 1: BMI 30–34,9
- klass 2: BMI 35–39,9
- klass 3: BMI över 40
Ju högre BMI, desto större blir generellt risken för följdsjukdomar.
Samtidigt varierar hälsan mycket mellan olika individer även inom samma BMI-grupp.
BMI är ett screeningverktyg – inte ett facit
Det här är kanske den viktigaste delen att förstå.
BMI är framför allt utvecklat som ett statistiskt och medicinskt screeningverktyg för stora grupper människor. Det hjälper vården att identifiera risknivåer i befolkningen, men det beskriver inte hela bilden av en enskild människas hälsa.
Två personer med exakt samma BMI kan ha helt olika:
- kroppssammansättning
- muskelmassa
- kondition
- blodtryck
- ämnesomsättning
- livsstil
- hälsorisker
Därför används BMI ofta tillsammans med andra faktorer som:
- midjemått
- blodprover
- blodtryck
- fysisk aktivitetsnivå
- kost och livsstil
Kritik mot BMI
BMI har kritiserats av flera skäl genom åren.
En vanlig invändning är att måttet inte skiljer mellan muskler och fett. Idrottare och styrketränande personer kan därför klassas som överviktiga trots låg fettprocent.
En annan kritik handlar om att BMI inte tar hänsyn till var fettet sitter på kroppen. Fett kring magen är generellt mer kopplat till hälsorisker än fett på exempelvis höfter eller lår.
Det finns också diskussioner kring att BMI-gränser inte fungerar exakt likadant för alla etniciteter, åldrar och kroppstyper.
Trots detta används BMI fortfarande brett eftersom det är enkelt, billigt och relativt användbart på gruppnivå.
Hälsa handlar om mer än vikt
I dagens samhälle blir BMI ibland starkt kopplat till utseende och kroppsideal, trots att måttet egentligen utvecklades för hälsostatistik.
Det är viktigt att skilja mellan:
- kroppsvikt
- kroppsideal
- fysisk hälsa
- psykiskt välmående
En människas hälsa avgörs inte av en enda siffra.
Sömn, stress, fysisk aktivitet, kost, psykisk hälsa, sociala faktorer och genetik spelar alla viktiga roller för hur kroppen fungerar.
Hur bör man resonera kring BMI?
Det mest rimliga sättet att se på BMI är som en vägledning snarare än en dom.
Om BMI ligger långt utanför normalintervallet kan det vara en signal om att det kan finnas hälsorisker som är värda att undersöka närmare. Men siffran behöver alltid sättas i ett större sammanhang.
För vissa människor blir BMI ett användbart verktyg för att följa viktutveckling över tid. För andra säger det väldigt lite om den faktiska hälsan.
Det viktiga är därför inte att stirra sig blind på en enskild siffra, utan att förstå helheten bakom kroppen och hälsan.
